CASE STUDIE KBT.

Karl tycker att det är obehagligt att prata inför andra, vilket gör att han därför undviker att hålla i dragningar på jobbet. Nu har chefen pratat med Karl då han varit mycket intresserad av en ny tjänst, att Karl har många kvaliteter men då han inte har hållit några dragningar kan chefen inte förorda honom till tjänsten. Karls hanteringsförsök för att undvika ångest, att inte ha dragningar, innebär att han inte får den nya tjänsten. För att Karl inte skall gå miste om fler tjänster bestämmer han sig att söka behandling för sin sociala ångest.

Hos terapeuten får Karl identifiera de situationer där han får ångest; prata inför grupp.  Vilka tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser som dyker upp; jag kommer att göra bort mig, obehag, skam, ångest, svettig, darrig, hjärtklappning. Hur han reagerar för att hantera obehaget: Inte prata inför grupp. Vilka positiva konsekvenser det har: slipper ångest och kroppsliga förnimmelser. Vilka negativa konsekvenser det har: fortsatt svårt att prata inför grupp, går miste om spännande tjänster. Karl kan också få fylla i formulär för att skatta ångest och obehag. Detta görs för att se ifall det sker någon förändring i måendet.

Karl får också identifiera mål med terapin: Att kunna prata inför grupp även om han är nervös. För att nå dit kommer Karl och terapeuten överens om delmål som graderas efter ångestnivå 0-10: Att hålla föredrag för sin terapeut om intresse 5/10. Att säga ”God morgon allihopa!” till alla på morgonmötet på jobbet 7/10, att hålla dragning på jobbet 10/10.

Karl och terapeuten går igenom tankar och antaganden Karl har om sig själv och situationen, undersöker rimligheten i dem och hur man kan pröva den. Karl får göra det genom att han och terapeuten kommer överens om beteendeexperiment utformade efter delmålen de satt upp: Vad tror Karl kommer att hända, hur troligt är det att det inträffar? Och om det inträffar, hur skulle han hantera det? Karl får sedan pröva och utvärdera. Det är det som kallas hemuppgifter eller hemövningar i KBT och som är en viktig del i terapin då det är det som gör den förändring som patienten önskar möjlig. Att tvinga sig att göra något är inte samma sak utan här närmar man sig gradvis för att lära sig att göra saker fastän man har ångest, inte trots att man har ångest.

Karl och terapeuten gör också upp ramarna för terapin, vad som skall behandlas och hur som beskrivits ovan. Det är också viktigt att man kommer överens om hur man vet att målet är uppnått: är det att Karl faktiskt håller en dragning på jobbet eller att han når några delmål och sedan arbetar vidare på egen hand? Man kommer därefter överens om antalet sessioner.

Sist men inte minst och något som man undersöker först är motivation. Förändring kräver motivation, oavsett om det är för att komma i bättre form, gå ned i vikt eller att må bättre. Vad skulle en förändring innebära, både positivt och negativt? Och vad skulle det innebära att ha det som man har det, positivt och negativt?